Jag har kommit till insikt.

Thailand och jag passar inte bra ihop.
Nu har det gått en vecka av semestern och jag har haft feber, förstoppning, diarree, magont och i söndags brände jag sönder typ hela kroppen. Jag som aldrig brukar bränna mig. Brukar alltid vara jättenoga med solskydd, och i söndags var där en liten glugg i molntäcket där solen lyste, så jag tänkte passa på. Men gluggen blev större så jag hämtade solkrämen. Kom dock inte åt att smörja på ryggen. Så sidfläsket och ryggen är så bränt och det gör ont som fan.

Från i söndags då jag brände mig.

Sen har jag inte vågat dricka kaffe på 3 dagar, ej heller ätit thai-mat. Vilket är ett straff då jag älskar kaffe och maten. Men magen la ju av totalt. Så nu har jag iaf inte haft ont på 2 dagar. Köpte även inhemska omeprazol. Men förstå vad hemskt att inte dricka kaffe på 3 dagar?! Det har inte hänt sen jag var gravid. Jag vill ju ha mitt kaffe men jag vågar inte. Är så rädd att få ont i magen igen.

Så, Thailand och jag kommer inte överens.

Hotellet är jättefint. Väldigt fint. Hela hotellområdet är fint! Men jag saknar att strosa omkring och se mig om. Men det lockar inte här. Allt ser så slummigt och miserabelt ut. Och ALLA thailändare försöker lura dig! Dom som är så vänliga?! Sneaky land detta. Ser inte alls paradispotentialen som många pratar om.

Och jag hade så gärna velat bada i havet!

Nä, idag längtar jag hem till kalla Gällivare. Till jobb och till kidsen och hunden. Måtte denna vecka gå snabbt.

Idag är en bättre dag. Huden börjar hela ihop, även om ryggen ännu gör ont. Såg idag även att jag hade brännblåsor på vissa ställen. Nåja, bara det blir bättre och bättre så är jag nöjd.

En solig dag idag. Satt och läste i skuggan (indränkt i solskydd) under förmiddagen. Sen gick vi till marknaden och shoppade lite.

Vi åt inga insekter, även om jag är lite sugen på en gräshoppa....

Jag åt krabba och Raring åt kyckling. Billigt och gott!

Fick en otroligt söt kompis som smälte mitt hjärta en smula.

Sen shoppade vi som sagt lite. Bland annat myggmedel till
Morgonens utflykt, samt mer solskyddsfaktor. Raring köpte även cocos-skrubb som vi kan ha hemma i bastun.

Efter lite dopp i poolen och vila på hotellet så gick vi tillbaka till marknaden ikväll för mer mat och lite dricka på baren.

Synd marknaden inte har öppet varje dag. För då hade jag gått dit fler ggr. Hann inte smaka allt som fanns.

På vägen hem stannade vi på Lan La bar och drack några drinkar.

Imorgon ska vi på utflykt till Khao Sok. Djungel, elefanter, tempel med apor och bambuflotte ska vi uppleva. Hoppas på uppehåll och att alla farliga djur ligger och sover.

Idag regnar det. Så jag har precis vaknat efter en powernap på en timme. Det är ett sövande ljud när regnet smattrar i poolen.

Tänkte sammanfatta gårdagen, som var bästa dagen hittills.

Vi började med att bli upphämtade av en minibuss kl 8:30 på hotellet. Sen drog vi vidare norrut till en matmarknad i en annan by. På marknaden köpte vi bananer och jordnötter, och det var helt fantastiskt att gå runt där och se hur det går till när thailändare köper sina råvaror. Där fanns allt från stora fiskar till avhuggna hönsfötter och frukt och grönsaker i alla former.

Därefter drog vi vidare till djungeln för en elefanttur.

Dom här herrarna åkte med oss i minibussen. Dom hette Ian och Peter, den ena fågelskådare och den andra steward (flygvärd), sköna typer! Ian avslöjade en del saker man inte ville veta om flyget och vad de gör med otrevliga passagerare. ;)

Vår elefantfösare var flink i fingrarna och gjorde en hatt åt mig av löv, samt en syrsa till Eric av löv. Han fick bra dricks sen.

Efter elefanterna åkte vi vidare norrut för att mata apor vid ett tempel.

Denna apa har sin lilla bebis hängande runt magen, det är den som är mer svart.


Efter det var det dags för lunch vid Khao sok river. Otroligt god mat. Och sen begav vi oss ut för en tur nedströms på en bambuflotte.

Vår guide var hur söt som helst. Till skillnad från de flesta man möter så pratade han bra engelska. Och thai var inte hans modersmål då han hade vuxit upp i djungeln långt norrut. Engelska hade han lärt sig när han hade jobbat på en av fn:s flyktingförläggningar där dom tog emot burmeser.

Ja, tydligen försvann slutet av mitt förra inlägg. Man kanske inte får lägga upp mer än 15 bilder.

Men här kommer det som föll bort:

Vi stannade med vår flotte mitt i djungeln för att få oss lite skogskaffe. Vattnet kokades i ett bamburör på öppen eld och serverades i bambu muggar som man fick behålla.

Otroligt avslappnade och vilken upplevelse! Inga läskiga djur åt upp oss heller, förutom att en elefant-broms tog en tugga av mitt ben när vi var på elefantsafarit.

På väg hem stannade vi på en utsiktsplats där man såg naturen i naturreservatet.

En helt underbar dag som lämnar många minnen och upplevelser.

Idag börjar vi vår hemresa. Men först några bilder:

Iförrgår var vi äntligen till havet och badade. Vi har en strand rätt nära hotellet, men där råder ännu gul flagg pga farliga underströmmar. Så vi åkte till white sand beach ca 1,5 mil norrut, och där gick det att bada. Jättefin strand, verkligen paradispotential.

Vi har hedrat den bortgångna Kungen Bhumibol genom att skriva i kondoleansboken och tända rökelse för han. Denna minnesplats finns i hotellets foajé. Efter att kungen dog så har barerna stängt och skall hållas stängd i 30 dagar. Restauranger har öppet och får servera alkohol, men stämningen ska vara respekterande.

Igår när vi käkade middag kom faktiskt 2 otroligt välklädda poliser till restaurangen och kollade så att allt gick rätt till i sorgen efter kungen. All heder åt dom.

Vår avskedsmiddag på Cloud 9, enda stället som vi ätit 2 ggr på under resan.

Igår var jag och fick mig manikyr också. Det var skönt. Det har typ pissregnat i 2 dygn nu. Men vi ska ändå ta oss ett sista dopp i poolen innan vi checkar ut. Och innan transfertaxin kommer och hämtar oss har vi bokat in oss på varsin timmes massage på hotellets spa.

Sen börjar den långa resan hem.

Och om man sammanfattar: vi har haft mycket tid tillsammans, vi har hunnit med varandra. Vädret har sugit och jag har mått dåligt typ hela första veckan. Sen tycker jag personligen att Thailand är lite väl sunkigt för mig, medan Eric inte alls hade samma uppfattning. Maten har varit god och folket vänligt. Men, jag åker inte tillbaka i första taget. Då åker jag mycket hellre till Kroatien eller nåt närmare ställe. Men helt klart är att vi ska resa fler ggr, tillsammans, sen får vi se vart det bär.

Ja, äntligen är allt flängande över!

Inte för att jag ogillar flängande, men det blev rätt mycket i oktober.

Först 2 veckor på bröllopsresa med Raring. Sen jobba en vecka och iväg på konferens över helgen med fantastiska partivänner.
Kul hade vi! Och lärorikt var det.

På kvällen var det givetvis middag och underhållning, men efter 70 timmars jobb var jag rätt sliten.

Sen hann vi knappt landa hemma innan kidsen hade höstlov och vi drog iväg till Finland på spa.

Vi var på hotell Eden i Oulu och badade, myste, shoppade och chillade.

Kul var det.

Men nu är jag tillbaka i vardagen, även om jag ligger efter en del. (Läs: dammråttorna har vuxit, likaså tvättberget).

Men men, jag ska ta tag i det.
I helgen blir det jobb igen, men jag ska nog hinna tvätta och dammsuga också. :)

När man sitter och läser gamla inlägg från bloggen kan jag inte låta bli att sakna den kaotiska tiden för 6-7-8 år sedan. Ensamstående, singel, fattig, student osv...

Inte nu för allt i världen att jag vill göra mig av med Raring, jag älskar honom hur mycket som helst.

Men jag saknar lite kaos?

Allt är så stabil och lugnt och allt flyter på. Livet går superfort och som på räls som på den gamla goda SJ-tiden då tåg faktiskt gick när dom skulle och i alla väder. Kan man tycka att livet är trist när allt går som det ska?

Jag är nog lite knäpp. Men såhär lugnt och beskedligt har nog mitt liv aldrig varit.

Barnen är självgående, jag och Raring lever lyckliga, jobbet flyter på, hunden är frisk osv.

Kanske är detta lugnet före stormen? Snart kanske helvetet brakar lös? ;)

Nåjoo, jag kan iaf se fram emot lite julklappskaos snart när december nalkas. Det blir nog bra. Eller så kanske jag faktiskt har lika mycket kaos nu, men är så gammal och vis så att det bekommer mig inte lika mycket som förr? Nä, så är det nog inte. Livet blir mycket lättare när man har pengar, och som student var det inte lätt alls. Så dit vill jag inte tillbaka igen. Huvva.

Ja, för att krydda till mitt liv lite, och för att komma bort från den trista stabila vardagen så har jag spenderat helgen med både PMS och start av en diet. 

Jävligt dålig kombibation. 

På riktigt. 

Har aldrig gått på en riktig diet... Utan har alltid kört med vanlig mat och träning. Men nu har jag som sagt i säkert 2 år tampats med dessa lömska kilon som attackerat mig utan lov. Har i många många år vägt ca 54-55 kilo, men nu på senare tid så har vågen parkerat kring 60-62, och det är inte ok. 

Mest för att både MC-stället och täckbyxorna knappt låter mig inhalera när jag har på mig dom. 

Så, i fredags så körde jag igång på en kickstart-diet. Very Low Calorie Diet för att vara exakt. 550 kalorier per dag i form av shakes och soppor. Det gick rätt bra, förutom att jag hade PMS och kunde inte riktigt hålla humöret uppe utan obligatoriska chokladfrossandet... 

Nåja, nu är PMS:en över och gårdagen var nog den jävligaste dagen, dag 3. Kände mig så svag, så matt och totalt döhungrig. 

Men jag härdade ut, och idag känns det bättre. Ska köra denna diet i iaf en vecka, sen utvärdera. Sen gå över till kanske 1600 kalorier per dag så man orkar börja träna. Får hoppas verkligen att jag får bort dom där envisa smygkilona. 

Ska bli intressant att se hur det utvecklas. Jag tycker redan att täckbyxorna känns lite mer rymligare. Faktiskt. 

Och för att hålla humöret uppe och peppa mig själv ska jag unna mig ett besök hos frisören idag. Det långa håret ska väck. Där försvinner säkert 100gram eller nåt. :D 

Ja, nu har det gått 7 dagar sen jag började på min diet, och idag visade vågen -2,4kg.

Inte illa trots att jag frossade pizza en av dagarna.

Men nu får det vara nog, så jävla kul var det ju faktiskt inte. Så idag har jag ätit rejält med kyckling, och till efterrätt blev det några ischoklad. MUMS!!

I övrigt är jag mitt inne i nattjobb, och är trött.

Sådeså.

Och ute vräker det ner snö. Huvva. Får nog pulsa ordentligt när jag promenerar hemåt på morgonen.  

Snart är 4:de nattskiftet av 5 slut. Och det är jag med. Slut alltså.

Så in i h-vete trött, och seg. Och trött. Nämnde jag att jag var trött?

Nåja, sängen hägrar. Och jag ska nog ringa och väcka raring och be han komma och hämta mig, orkar inte promenera dom 3 kilometrarna hem känner jag. Ser så fram emot att få borsta gaddarna och få gosa in mig bredvid raring i sängen sen. Mys.

I övrigt så har jag frossat på smörgåstårta inatt. Sinnessjukt gott med massa goda räkor på. Eller, nja massa var det ju inte, men dom få räkorna som fanns på var goda.

Bara kämpa på, en natt kvar, sen ledig ett dygn, sen 2 förmiddagar innan jag får vara långledig inför nästa nattvecka igen. Det rullar på med andra ord. Första advent är det visst också idag, måste nog gräva fram adventsljusstaken idag... Då kanske man kan börja få lite julfeeling. :)

Fick igår den trista och hemska nyheten att Sagas Faffa har hastigt gått bort. :(

Så otroligt ledsamt.

Jag minns när jag nyss träffat Sagas Pappa och skulle åka upp och hälsa på. Då fick jag skjuts av min Mamma och hennes dåvarande till korsningen på E10:an där Faffa plockade upp mig för vidare färd. På den tiden hade jag ännu Malte. Jag ringde Faffa för att fråga vilken färg på bilen han hade och han visste inte. :) Visade sig sen att den var väldigt odefinierbar i färgen, typ smutsfärgad? En Audi har jag för mig att det var.

Faffa ställde upp som barnvakt också åt Saga när jag var i Levi och sprang halvmaraton.

Och senast var han hundvakt åt Rex. Och söta Faffa hade bakat sockerkaka åt oss när vi skulle hämta tillbaka rex, och medan Faffa gick på toa åt rex upp halva sockerkakan från köksbordet.

Jag lider så med hans barn. Som får genomleva julen utan honom, och jag lider med mitt barn som förlorade sin Farfar. Jag är själv också ledsen, men jag biter ihop tills jag är hemma och ligger i sängen. Då får tårarna komma.

Jag hoppas bara att han har det bra nu. Och att han ser ner på de sina nu under julen och håller ett vakande öga över dom.

Vila i frid.

I måndags var det dags att återgå till att jobba. På nytt jobb. Denna gång inom hemsjukvården i kommunen.

Det har gått ganska bra. Man har gjort en del hembesök och kört en massa vilse och blivit galen på obefintlig skyltning. Men det blir säkert bättre ju mer man jobbar.

Imorgon ska jag jobba dubbla skift. Få se hur jag reder ut att jobba eftermiddag som ensam sjuksköterska.

Här kommer lite bilder från mina första skift:

På väg ut i byarna.

Idag stod 2 renar och fäktades med sina horn mot varandra, mitt i en korsning i stan... Muppdjur.
Fick stå och vänta lite innan de behagade flytta på sig.

Vädret har varit minst sagt schizofrent denna vecka. Regn, sol, åska och så vidare. Och idag lyckades jag se hur ett moln försökte skapa en tromb. Jag var dock tvungen att köra vidare.

Och nu är det dags att sova.

Att vara nygift är just nu detta:

Jag jobbar.

Den nyblivna maken jobbar.

Och när han inte jobbar så bråkar han med hemmanätverket i timmar varje dag.

Är det då moraliskt rätt av mig att ta halva pengarna och boka en egen bröllopsresa?

Min dröm var annars att vi två skulle vara mysiga och tillsammans boka en resa, då planen är att vi ska åka i oktober... Men jag inser väl kanske att vår bröllopsresa var mindre viktig.

Så kan det gå.

Jag vet att jag inte bloggat på länge. Jag ber om ursäkt!

Nä, men grejen är denna:
Jobb, andra prylar, och jobb, och försöka komma i bikiniformen.

Så, efter mycket om och men, så är bröllopsresan bokad! Wohoo!!

Det ser jag fram emot.

I övrigt så är jag nervös. För jag har saker på gång. Så nu ser vi om det klaffar?
Friskt vågat hälften vunnet?

Så är mitt liv just nu.

Fullt upp som vanligt!

Jobbat, haft styrelsemöte igår, bokat hotell och resa idag, klippt gräset osv...

Oktober blir en hektisk månad. Bröllopsresa, jobb, sen konferens i Västerås och eventuell resa med kidsen. Kommer knappt vara hemma.

Skönt! Man behöver åka bort ibland!

Och denna helg tänkte jag försöka hinna måla ena fasaden på huset. Såvida det inte regnar.

Då vet ni!

Jag har kommit till insikt.

Jag gillar inte dagtidsjobb.

Punkt.

Efter över 2 års nattjobb så såg jag framemot att gå dagtid och sova i min säng om natten...

Men efter 8 veckor med dagtid så inser jag att jag tänkte fel. Jag har ju sagt upp mig från min tjänst och testar livet som bemanningssjuksköterska på heltid nu, och snart är mitt dagtidsuppdrag på kommunen slut. Och nu väntar 9 veckor natt på landstinget och jag längtar!

För livet blir så inrutat med dagtid... Man jobbar, äter, går ut med hunden, tränar, är på barnets träning och sen sover man och nästa dag gör man om allt. Och helgen är ungefär lika lång som en kisspaus...

Nä tack. Jag jobbar hellre natt.

Till och med min söta Saga gillar när jag jobbar natt. Hon längtar också! För det är skönt när mamma kommer hem på morgonen och äter frukost med henne. Och det är skönt att mamma ligger hemma och sover när hon kommer hem från skolan.

Men nu är det dags att kliva upp från läktaren och ta hem det trötta barnet för kvällsfika ihop innan det är godnatt för idag.

Min unge har återigen bytt fritidsaktivitet.

Från friidrott nu till innebandy, och detta är första gången hon själv uttryckt glädje och intresse över en sport. (Gläder mig som en fd innebandyspelare...)

Ikväll var det då dags för tredje träningen.

Ganska tidigt in i träningen blev Saga träffad av en ganska hård boll i ansiktet. Det blev tårar och sitta på bänken ett tag och hon ville åka hem...

Men nej, som Mamma är jag ganska hård. Jag sa: du får givetvis sitta på bänken om du inte vill vara med, men vi åker inte hem pga en boll i ansiktet, utan då sitter vi här och tittar timmen ut på de som spelar. För man ger inte upp efter en boll i ansiktet, för nu snackar vi innebandy och då kommer du få bollar överallt och ibland slag med klubban också...

Så, ungen bet ihop och gav sig ut på planen igen, och jag tror det kom några finska onda gener fram där och då. För inte en enda av killarna (var bara killar och Saga idag) lyckades behålla bollen när saga kom, hon tog bollen av alla och krigade så hårt!

I en av vattenpauserna så sa jag åt henne:
-Vad svamla du om att du skulle hem, du spelar ju jättebra!!

Saga Svarade: -Men mamma, jag visste inte att jag var såhär bra på innebandy.

:)

Thats my girl!!

Att vara nygift är just nu detta:

Jag jobbar.

Den nyblivna maken jobbar.

Och när han inte jobbar så bråkar han med hemmanätverket i timmar varje dag.

Är det då moraliskt rätt av mig att ta halva pengarna och boka en egen bröllopsresa?

Min dröm var annars att vi två skulle vara mysiga och tillsammans boka en resa, då planen är att vi ska åka i oktober... Men jag inser väl kanske att vår bröllopsresa var mindre viktig.

Så kan det gå.

Jag vet att jag inte bloggat på länge. Jag ber om ursäkt!

Nä, men grejen är denna:
Jobb, andra prylar, och jobb, och försöka komma i bikiniformen.

Så, efter mycket om och men, så är bröllopsresan bokad! Wohoo!!

Det ser jag fram emot.

I övrigt så är jag nervös. För jag har saker på gång. Så nu ser vi om det klaffar?
Friskt vågat hälften vunnet?

Så är mitt liv just nu.

Fullt upp som vanligt!

Jobbat, haft styrelsemöte igår, bokat hotell och resa idag, klippt gräset osv...

Oktober blir en hektisk månad. Bröllopsresa, jobb, sen konferens i Västerås och eventuell resa med kidsen. Kommer knappt vara hemma.

Skönt! Man behöver åka bort ibland!

Och denna helg tänkte jag försöka hinna måla ena fasaden på huset. Såvida det inte regnar.

Då vet ni!